Fast-forward för förändring

De såg ett uppenbart problem inom kvinnovården och ville få till en förändring. De startade en gynpodd och kort därefter en digital kvinnoklinik. Nu kan patienter också bli hjälpta på en fysisk mottagning. Inom loppet av några år har de lyckats bryta ny mark och skapa större tillgänglighet till gynekologisk specialistvård för kvinnor.

Företaget Ester Care grundades av systrarna Helena Graflund Lagercrantz och Lydia Graflund som med sin affärsidé var både ban- och strukturbrytande. Vad drev dem? Vari låg motståndet och vilka lärdomar har de tagit? Vi ringde Helen för en intervju.

Helena är gynekolog och förlossningsläkare och trivdes mycket bra med sitt arbete på Danderyds sjukhus. En dag kommenterade hennes syster att hon hade hört att man kunde bli infertil av hormonspiralen.

-Vilket inte alls stämmer! Det är ju bara bullshit, fake news! Men det visade på att det finns enormt mycket okunskap och att kvinnor inte kan rådfråga eller få hjälp med de enklaste saker inom sin egen hälsa. Det fanns mycket desinformation där ute och gynekologer satt på mycket information som aldrig nådde dem som verkligen behövde den.

-Och så kommer det en influencer eller ett företag som säljer någonting och når flera 100’000! Det gnager i mig att kvinnor får för lite hjälp för sent i livet, jag mötte kvinnor som har gått jättelänge och mått dåligt.

Helena och Lydia bestämde sig för tillgängliggöra informationen för kvinnor, skapa en plattform där läkare och forskare, barnmorskor kan prata och dela med sig av sin forskning och, ja – det blev gynpodden.

I deras samtal med kvinnor runtom landet märkte de den enorma brist på tillgång till gynekologer.

– Vi fick höra att det inte går att få tag på en gynekolog där de bor och sjukhusen är överbelamrade, det kanske är årslång väntetid för att få träffa en gynekolog. Detta visste vi men iom kontakten med kvinnor växte frågan om hur vi kunde lösa detta problem.

De ville göra något men visste inte riktigt hur. Då klev Lydia mer in i bilden och med henne det digitala. Med bakgrund inom tech, flera startups och Klarna, såg hon att idén om tillgängligheten kunde lösas med tekniska medel. Det var grunden till den första digitala gynmottagning.

-Vi gick live maj 2022. Lydia var den av oss som var tydligast med att detta var möjligt och att vi kunde klara av att göra det.

Ny mark och nya pengar

Som alltid när man bryter ny mark frågar man sig om satsningen, idén verkligen kommer att flyga. Helen frågade sina starka gynekolog kollegor som var övertygade om att idén var jättebra och med det råget i ryggen gav de sig ut för att söka finansiärer.

-Första finansieringsrundan var jättelätt. Alla ville vara med, det var nytt, det var kul, det var femtech. Vi fick till och med tacka nej till några. De andra två rundor har varit betydligt

svårare i och med lågkonjunktur men vi har trots allt lyckats få in pengarna på alla rundor vilket tyder på att det finns ett intresse för området.

De svårmanövrerade strukturerna

En utmaning längs Helens och Lydias relativt korta resa är de politiska strukturerna där många regioner inte välkomnar privata vårdgivare, något som också bidrar till att vården ligger oerhört långt efter resten av samhället.

-Det är fax, det är olika journalsystem, alla regioner… en sektor som ligger långt efter vilket begränsar både hur effektivt man kan arbeta och såklart tillgängligheten av vård för patienten. Jag skulle vilja säga att det inte är fråga om att det finns en brist på gynekologer utan att det är politiskt fråga om hur vi får jobba. Det är inte så att gynekologer inte vill jobba, de vill ju jobba med öppenvård.

Ester Care är en privat vårdgivare och har regionskontrakt men många regioner är det inte möjligt att få kontrakt med.

– Detta gör att all vård hamnar på sjukhusen och att man där ska ta sig an klimakteriebesvär, hantera mensbesvär, när man har fullt upp med cellförändringar cancer, barnafödslar, operationer och akuta tillstånd – en politisk uppdelning som är otroligt dåligt för kvinnor om jag får säga det själv.

Enligt rådande system ska kvinnor hantera sina gynekologiska besvär på vårdcentralerna, och vårdcentralernas kunskaper är alldeles för låg, vilket de själva säger. Det är billigare enligt politiker, men långt ifrån det bästa, konstaterar Helena.

– Nej, jag tror inte det är en brist på gynekologer som vill arbeta i Sverige utan det är en brist på möjlighet att arbeta som gynekolog.

25 % sämre – hälsogapet

Frågan är om man i och med denna struktur går miste om stora delar av det preventiva arbetet vilket i sig kanske skapar enorma samhällskostnader?

-Ja, vi jobbar oerhört reaktivt på sjukhusen och det också där enorma samhällskostnader kommer in. McKinsey Health Institute släppte en rapport förra året där man ser att kvinnor lever 25 % mer av sin tid i sämre hälsa jämfört med män mellan 20 och 70 års ålder. Vår hälsa är alltså 25 % sämre – det har kallats hälsogapet.

Samma rapport presenterades på Economic World Forum 2024 och då såg man att om vi bara skulle adressera och behandla menopausen, skulle världsekonomin lyftas med 120 miljarder dollar i BNP.

Hon fortsätter, summerar man de stora grupperna: klimakteriet, PMS och andra gynekologiska tillstånd, då skulle världsekonomin boostas med 300 miljarder dollar i BNP! Det är enorma pengar som samhället går miste om men också extremt mycket lidande för kvinnor!

Helena menar att det är först när vi pratar om ekonomi för samhället som vi förstår vidden av problemet.

Med McKinseys rapport som utgång ville Lydia och Helen göra någon slags översyn om hur läget såg ut i Sverige och beställde en SIFO undersökning på hur kvinnors hälsa såg ut om man utgår från den biologiska kroppen. De tillfrågade kvinnorna var mellan 25-60.

– 80% att de hade haft problem kopplat till sin biologiska kropp de senaste sex månaderna. 46 % svarade att de under samma period har haft nedsatt arbetsförmåga på grund av ett problem kopplat till kvinnliga kropp biologiskt kvinnliga kropp och 18 % varit sjukskrivna kopplat till detta. Detta är 1 av 5 kvinnor, konstaterar Helena. De globala siffrorna reflekteras även i Sverige, vi är tyvärr inte bättre.

Planen nu och framåt?

– Jättekul att du frågar, kan berätta att när vi lanserade den digitala och den fysiska mottagningen insåg vi att ett annat problem är att kvinnor inte förstår att de har ett problem som de kan få hjälp med. Det här är för att kvinnor inte får så många frågor om deras tillstånd, företagshälsovården screenar inte och vårdcentralerna screenar inte så mycket heller. Så det vi har hållit på med senaste året är att vi har byggt en hälsoplattform för screening av alla frågor som leder till sämre mående för kvinnor och som är behandlingsbara.

– Den här screening tillsammans med chefsutbildningar, utbildning för all personal och policys säljer vi nu som en hälsoplattform till företag. Vi är ju precis onboardat Anticimex med femtonhundra medarbetare där alla kvinnor får flera olika screeningar, hälsouppföljningar, vård när det behövs och hela personalstyrkan veta att denna hjälp finns. För att få bukt på utmaningarna underdiagnostiserat, underbehandlad och att kvinnor är mer sjukskrivna än män. Kvinnor är 80 % mer sjukskrivna än män. Det är här på företagssidan som vi kommer att växa inom.

En oväntad utmaning

Vilka, om några, har utmaningarna varit? – För mig har det varit en enorm utveckling och lärdom att arbeta med regionerna, politiker och inse hur svårt det är att få till det. Vi var först med att få regionavtal på vår digitala mottagning i Sverige och det tog oss nästan ett år, vi var runt i alla regioner, alla var positiva men till slut ville de inte lägga pengar på det. Det var en tuff lärdom. Desto högre lyckorus när vi väl fick till avtalet.

Vad är då det positiva de tar med sig från resan?

-Grejen är att det är så otroligt kul att vara en del av att förändra synen på kvinnovård och hur kvinnor ska tas om hand, för det tycker jag att vi är nu tillsammans med många andra, men att få vara en del av den här vågen – att det inte är accepterat att det ska vara så här längre. Och att man märker att man har gjort en skillnad i att hjälpa alla de här kvinnorna och att det är fler som tänker på samma sätt, att det inte bara är vi nu – det har varit kul, jättejätteroligt.

-Och jag är tacksam för min syster Lydia som är en som en bulldozer, stentuff och har en enorm övertygelse!

Helena summerar, den här förändringen behöver ske för att det handlar om samhällsstrukturer över lag. Det här handlar om att tabubelagda ämnen måste komma upp på bordet, vi måste prata om att kvinnor mår sämre, vi måste förstå att situationen är ohållbar och vi måste våga driva de förändringar som krävs. Det handlar inte om särbehandling av kvinnor, det handlar om att vi ska uppnå samma nivå som männen.

Ester Care

Grundades 2022

Antal anställda:10 Specialistläkarna de samarbetar med är ofta konsulter.

Kontor: Stockholm