Kvinnligt entreprenörskap i Sverige

Sverige betraktas ofta som ett föregångsland inom jämställdhet, vilket omfattar  kvinnligt entreprenörskap. Vi tittade närmare på  statistik och fann att bilden som träder fram inte är så positiv som vi, kanske också du, trodde och hoppades på. Möjliga anledningar och intressant fakta att förkovra sig i!

På Europanivå

Vid inflygning över läget i Europa toppas listan av de tre L:en: Luxemburg, Litauen och Lettland – i nämnd ordning. I Luxemburg är 44,10 % av entreprenörerna kvinnliga. Efterföljande länder är bland annat Schweiz, Portugal och nog inte så överraskande Frankrike som hamnar på en sjätte plats. De topp tio länder har alla en kvinnlig procentandel över 35.

För att hitta Sverige behöver vi zooma ut på de topp 30 europeiska länder. Där, mellan Slovenien och Slovakien är Sverige. På en 26:e plats med 27,60 % kvinnliga entreprenörer. Bör nämnas att EU-snittet är ungefär 34 %. Enligt regeringen är frågan om kvinnors företagande är en strategiskt viktig fråga för Sveriges ekonomiska tillväxt, sysselsättning och för en positiv utveckling av samhället. Men så…?

De senaste 5 åren, 2019–2024

1. Andelen kvinnliga företagare har varit relativt stabil men låg — omkring 26–30 %. Förändringarna har varit små och utvecklingen har i stora drag stagnerat sedan mitten av 2010-talet.
2. Nyföretagande bland kvinnor har visat blandade signaler: indikatorer visar på ökad nyföretagsaktivitet men detta har inte omvandlats i samma grad till fler kvinnor som driver etablerade företag. Svenskt Näringsliv / Entreprenörskapsforum noterar att andelen kvinnor som äger/leder etablerade företag har sjunkit och är lägre än för 10 år sedan.
3. 2023–2024: tecken på nedgång i entreprenörskap generellt — en minskning i entreprenörsaktivitet i Sverige (bl.a. lägre TEA — tidig-stegs-entreprenörskap – minskad vilja/startbenägenhet), och även kvinnors entreprenörskap påverkades negativt i 2024-mätningen.

Mer fakta (2023)

• Kvinnor i EU får betydligt mindre riskkapital än män och Sverige tillhör de länder där ojämlikheten är som störst.
• Bara 1 % av svenskt riskkapital går till kvinnliga team (att jämföra med t.ex. 2–3 % i Frankrike, Nederländerna, Finland).
• I EU äger kvinnor cirka 30–35 % av privata företag. I Sverige är siffran något lägre än EU-snittet, särskilt bland bolag med anställda.

Strukturer och normer som påverkar
Sverige har starka strukturer för föräldraledighet och arbetsmarknadsdeltagande – men när det gäller ekonomisk makt som ägande, investering och bolagsbyggande halkar vi efter. Det finns strukturella hinder kvar, även i progressiva länder. Kapital, nätverk och normer fortsätter att gynna vissa – och bromsar andra.

Trots en hög grad av jämställdhet i andra områden talas det om flera samhälleliga, ekonomiska och kulturella orsaker till att färre kvinnor startar företag här jämfört med andra länder.

1. Vår ekonomiska struktur och trygghetssystemet

Sverige har ett starkt trygghetssystem kopplat till anställning innefattande sjukförsäkring, pension och den högt ansedda föräldraledigheten. För många kvinnor, särskilt småbarnsmammor, är det tryggare att vara anställd än att ta risker som företagare. Att företagande upplevs som högre ekonomisk risktagande kan vara ett större hinder för kvinnor som för övrigt oftast står för större del av det obetalda omsorgsarbetet.

2. Brist på kapital och finansiering

Kvinnor har i snitt mindre ekonomiskt kapital och mindre tillgång till nätverk av investerare. I Sverige äger männen mer än hälften av  t.ex. aktier, fastigheter, patent, skog och företag och riskkapitalmarknaden är mansdominerad.

3. Normer och självsyn

• Föreställningar om entreprenörer som “unga, riskbenägna män i tech” lever kvar – både i media och investerarvärlden.
• Många kvinnor underskattar sin egen förmåga att driva bolag och väntar längre med att starta.
• Mindre exponering i skolan/universitet för företagande som karriärval, särskilt för kvinnor inom humaniora eller vård.

4. Tidsbrist och dubbla ansvar

Kvinnor lägger i snitt mer tid på obetalt hemarbete än män, även i Sverige. Företagande kräver långa dagar, vilket kan upplevas som svårt att kombinera med familjeliv, särskilt i uppstartsfasen.

5. Brist på nätverk och förebilder

• Färre kvinnliga affärsänglar, mentorer och nätverk inom entreprenörskap.
• Förebilder spelar stor roll – och synligheten av kvinnliga företagare är fortfarande begränsad i vissa branscher.
• Det finns få sammanhang där kvinnor kan prata om entreprenörskap på sina egna villkor, utan att behöva anpassa sig till en mansdominerad jargong.

Samtidigt, och positivt

• Fler kvinnor och icke-binära startar bolag inom tech, impact och social innovation.

• Kvinnliga nätverk, bootcamps, affärsänglar och fonder med jämställdhetsfokus växer.

• EU satsar mer än någonsin på att främja kvinnligt entreprenörskap genom initiativ som WEgate och InvestEU for Gender Equality.

Det vi behöver mer av

Det handlar såklart inte om att kvinnor inte har idéer utan om att systemet för företagande i Sverige är byggt på ett inte fördelaktigt sätt. För att fler kvinnor och icke-binära ska kunna starta och driva företag behöver vi bli varse om de cementerade strukturerna och ändra dem. Vi behöver synliggöra förebilder, fortsätta arbetat för de basala jämställdhetsfrågorna som lika lön för lika arbete, och ge tillgång till fler inkluderande nätverk som alla kan stötta på olika sätt.

Vi har med andra ord, gått en lång väg men har en bit kvar att vandra, göra. Även här.

Känner du igen dig i några av anledningarna till varför du inte kommer loss från startblocket i ditt företagande? Är det något du vill och kan ändra på? Skriv och berätta! Om det och om du har funderingar kring hur det står till med jämställdhetsfrågan i vårt avlånga land!